onsdag 10 november 2010

I'm on a bike

Saker som är värdelösa:

Mitt cykellås som inte alltid går att låsa upp
Min cykellampa vars batterier håller ungefär en halvtimme
Min cykels avsaknad av växlar

Jaha, det blev visst bara cykelgrejer. Men tro inte att hag inte tycker om min cykel för det! Jag älskar min cykel. Det är känsla i den gamla Intersporten som farmor trampat på flera år innan jag ens var född (typ, gammal är den iaf).

Så då vet ni det.

tisdag 9 november 2010

En vanlig tisdag sådär

Produktiv, det är mitt andranamn. Idag har jag:

Kirrat en föreläsare (en grym sådan till och med)
Cyklat längre än vad som kan anses normalt
Tillagat tre (3!) lunchlådor
Varit på möte (vuxet)

Nu är det bara organisationsteoriboken kvar. Synd att klockan är kvart i elva. Jag behöver ju min sömn. Himla synd alltså.

That's what she said!

Min utbildning ger mig sannerligen kunskaper jag aldrig kommer glömma. Idag lärde jag mig från föreläsarn att "prosumtion låter ju lite som prosciutto". Igår pratade vi om förändringskommunikation och lärde oss begreppet BOHICA. "Bend over, here it comes again"

Jamen, vad tänker dom liksom? Det är ju för sjutton som gjort för skämt.

måndag 8 november 2010

Mrs Firth




Endera dan alltså!
(Och ja, jag vet att han är en ålderslkass över mig. Men det skiter jag i. Colin är ändå min drömman.)

I'm on a bus

Jag sitter på swebus mot h to the bg. Utrustad med en ost, hälsningar från mamma. Hon tyckte så synd om mig när jag blev lycklig och själaglad vid åsyn av osten hemma. Haha! Men det är så det är, jag kör med keso. Inte så att den lilla halva osten (vi delade på den, jag och morochfar, kom fram till att den blir gammal och torr innan jag ens hunnit äta halva) inte kommer bli välsignat uppskattad. Bara det att keson kan få en paus. För det vore frickin' ÖDERSDIGERT om jag tröttnade på keso. Keso is my joy.

söndag 7 november 2010

Quiz på Kelly's äger!



20/38. Det är godkänt med universitetsstandard iallafall. Och det är ju så vi räknar nuförtiden. Jag och Louise är iallafall grymma quizzare. Och endera dan vinner vi. Det vet jag. Men tills dess är vi fett glada förlorare. För det är bannemej inte alla som vet att Lejonkungen kom ut 1994!

Mer entusiasm åt folket!

Om jag inte tror på mig själv, vem ska då göra det?