onsdag 5 januari 2011

"I can do what she can do so much better"

Roma

Den 16e april fyller min mamma 60 år (anteckna och kom ihåg gott folk, mamma Rinäs är värd att uppmärksamma!) och detta ska firas i inget mindre än Rom! Jag ska ansluta i tre dagar för att inte missa så många föreläsningar, vilket betyder att jag ska flyga själv. Nu är saken den att jag för mina 22 år flugit oförskämt mycket, mer än vad jag tycker är miljömässigt försvarbart, men aldrig själv. Och missförstå mig rätt här nu, jag tycker det ska bli hemskt trevligt att komma till Italien, äta pizza och pasta, bada i Fontana di trevi och springa i spanska trappan, men det jag just nu är ASPEPP på, det är att flyga själv!

tisdag 4 januari 2011

Jag är väldigt glad i mat!

"Sätter man nånting framför Linnéa så vet man att det försvinner"
-Louise Lindqvist

Så nuförtiden dricker jag ett stort glas vatrten innan jag äter bara för att bevisa att jag KAN låta bli att möla. Sådeså!

Fuskpälsdamen

Världens bästa jobb bjöd idag på ännu en klassiker, möt fuskpälsdamen!
En fyllig dam i övre medelåldern med en förkärlek för svart fuskpäls. Hon gillar det så mycket att hon valt att köra loppet fullt ut med matchande kappa, modell större, och hatt. Ljudvolymen hos denna dam låg närmre smärtgränsen och hon tyckte det var så gränslöst roligt att hon fått julkort från Amerika, närmare bestämt Olympia. När jag tappert försökte inflika i en av hennes få andningspauser att det ju var ett roligt sammanträffande eftersom jag hade varit där, var det med nöd och näppe hon noterade detta för att sedan fortsätta sin högljudda monolog.
"Jo, och hans dotter Hanne bodde ju här ett år, i Lindome! Hoho, ja minsann! Så kom han och hälsade på, vi åt räksmörgås i Linné, jag blev bjuden. Så gick vi och shoppade. 'Cissi!', ropade jag! 'Du måste ju köpa nåt!' ja, hon var en sån lång, slank tös. Klädde i allt!"
Nejdå, jag förstod ingenting heller. Och duschad blev jag med jämna mellanrum också. Men hon lovade att berätta för han som skickat julkortet att hon träffat ett så trevligt butiksbiträde. Hur hon nu kunde komma fram till det med tanke på hur få ord jag faktiskt yttrade.

Tänk så många intressanta människor världen är full av!

En fantastisk människa

Igår hade jag kanske den roligaste kund jg någonsin haft. Hon var så fantastiskt underhållande att jag aldrig varit med om maken. Kunden ville ha vatten - jag sprang och hämtade, liksom bara för att fortsätta hålla henne på gott humör. Men varför var hon då så skön?
Hon kom in för att köpa papper åt sin dotter som skulle göra diplom till två securitasvakter som hjälpt henne när hon klämt av sig halva fingret (!) på en styrsöbåt på midsommar. Sånt är ju i sig trevligt, att sättta ihop fina papper, men i detta fallet var det endast en petitess. Ni förstår, hon fortsatte sedan att berätta en himla massa personligt.

Hur hennes 17-åriga dotter hade varit hos gynekologen för första gången och tyckt det var hemskt.
Hur hon hade rekommenderat din egen frekvent besökt gynekolog (på grund av nåt problem jag inte minns, men som hon gladeligen berättade allt om) till dottern som hade vägrat eftersom det var en föredetta klasskompis mamma.
Hur hennes tandläkare varit stridspilot men blivit förbjuden av frugan att fortsätta.
Hur hennes sambo hade stuckit på deras 3-årsdag för några år sedan.

Det hela slutade med att hon köpte en massa rosa grejer som vi la i en rosa presentpåse och skrev på kortet:
"Till min älskade dotters rosa delar. Puzz"

A quickie

Ojdå, höll på att glömma! Jag var ju en tur i Väääänamo och Jönköping också. Efter en snabb tur på isvägar med en från USA nylandad Reade utan väskor åkte vi på Smålandsturné. Stackarn kastades direkt ut i späckade vinterdagsprogram. Vi grillade kååååv och pinnbröd och försökte åka pulka på pudersnö. Men det bästa av allt var ändå paketleken.

Ni förstår, indianstammen har som tradition (ja, när man inte varit en stam speciellt länge räcker det med en gång för att något ska räknas som tradition. Som Annie konstaterade, det är tradition att jag ska ha eurovisionvinnaren som ringsignal, så jag får väl anpassa mig till nästa års vinnare också.) att genomföra en paketlek i juldagarna. Denna julen kompletterades vi dock med tre grabbs (oklart om det betyder att det också blivit tradition nu) som ju också var tvungna att bidra med klappar. Således genomfördes en snabb tur till Teknikmagasinet (där Reade btw råkade inhandla ett High School Musical-spel som Jonatan sen fick lämna tillbaka)där diverse fina presenter inhandlades. Allt gick kanon, förutom en sak. Jenny hade hittat ett mini-MIG på macken. Hårdvaluta, I'm tellin ya! Det var bara det att i slutändan hamnade det utanför stammen. SORG.

Ja, och nyår var bra. Mitt Helsingborgsrum har blivit uthyrt och snart börjar jag jobba. Tjo!

Jul, jul, stråååålande jul!

UNDER ALL KRITIK.
Julledighet i all ära, men jag har visst dragit det ett par steg för långt. Oh well, jag förstår att ni alla bubblar av nyfikenhet på vad som har hänt in the life à la Rinäskan.
Det bästa på hela julen är dagen innan, den 23e, när jag kommer hem till nybakat bröd, nygriljerad skinka, och det bästa av allt - gravlax och gravlaxsås. Jo, gott folk, jag har ätit så mycket under julen att jag har svårt att beskriva det. Jag har mölat julmat. Men what the heck, liksom! Det handlar om en vecka (liiiite till kanske) av året. Då är gluttany (frosseri för er som inte vet, men som jag nämnt innan, allt blir mycket coolare på engelska) ledordet.

Ve och fasa, det slog mig precis, jag har ju inte sett mer än de sex avsnitt av julkalendern jag hann med i början av december! Undrar när playan slutar visa dem? Jag ska genast börja! På julaftonen bortprioriterades all TV (Kalle räknas inte, det vore högförräderi att missa det) för en omgång av På spåret. Det var grejer det! Jag och min lille kusin (tja, 18 är inte så gammalt) var fast beslutna att slå farbröderna. Men det är liksom inte så lätt när min far tar allt på 10 poäng, trots att vi snittade sexor. Jag ska minsann träna under året och komma igen starkt nästa jul!

Nu slutar vi för det här inlägget tror jag minsann. Heppåer!