lördag 29 januari 2011

Brunchutvärdering

Utvärdering av morgonens brunch på Helsingkronas nation:

Färsk frukt, smoothie och grymt gott bröd är definitivt på plussidan. Fina muffins.
Mindre utbud av varmrätter och dåligt med vegetariska alternativ på minussidan.

Resultat so far:
1. Hallands
2. Helsingkrona

Ikväll ska jag på födelsedagskalas i Malmoe. Spännande att se om jag kommer levande därifrån, dom gillar ju att skjuta folk där har jag hört.

Wish me luck

Morgonens soundtrack

fredag 28 januari 2011

Lite fler saker jag tänkt på

Förresten, Louise skickade den här länken. KUL att vi hadde typ alla som är med på dom där små bilderna. Materialist, ja visst!

Och så kan jag meddela att jag är lite kär i Hanna Turi. Spotifaja henne om ni skulle bli nyfikna. Fab, frickin fab. Jag blev kritiserad för att jag säger fab härom dagen. Töntigt och irriterande, sa personen i fråga. Men, sa jag, det uttrycket är ju bara så jag. Det är ju som att säga att jag är töntig och irriterande. Det kan ju hända att jag är, men jag är jag och passar det inte kan det vara.

Imorgon ska årets ekonomiska vinstaffärstradition fortsätta, brunch. Betala 40 kronor och var mätt EN HEL HIMLA DAG. Det är vad jag kallar studentvänligt.

Typ tretton byten av ämne

Ojojoj, här gåre undan!

Inte med bloggandet men med allt annat. Jag ska få besök av två fabuläösa personer, Louise och Anna-Sara, helgerna efter varandra i februari. Pepp? Jojagtackarjag.

Idag gick jag upp 05:45 för att åka till Helsingborg tjugoöversex. Ja, ni läste rätt, nollsextjugo. Det är INTE mänskligt. För att lyssna på KG Hammar som skulle prata om... Var det mänskliga finns. Ser ni motsägelsen? Mm, precis. 80 spänn betalade jag dessutom för att berövas min nattsömn, var tvungen att äta extra mycket frukost där (för det ingick åtminstonde)för att liksom väga upp för denna hemska morgontimme.

Jag har dessutom bestämt mig för att skära ner på spinningen. Linnéa plus en himla massa spinning minus en massa småätande = rasar i vikt. Vilket har lett till att mina bröst krympt AVSEVÄRT. Plus att jag ser ut som en liten sparris. Inte bra, därför har jag i samråd med Annika Ankan Skogar bestämt att ett, högst två spinningpass i veckan får vara nog. Nån måtta på dumheterna får det vara liksom. ILLA när supertajta jeans som knappt gick att få igen är för stora. Då får man sätta ner foten.

Förresten så var jag med denna Annika Ankan Skogar på musikquiz igår. Trodde vi. Men icke! I rummet där vi satt var högtalarna trasiga, så utan quiz blev vi. Elände så det förslår.

Men PÖZZ på er för att ni är så fina!

söndag 23 januari 2011

Vad väntar jag på?

Det går att leva hälsosamt. Det går att träna. Det går att snåla och spara in på saker och ting. Det går att sträva efter bättre. Det går att vänta.
På vad?
Vad är det egentligen jag går här och väntar på?
Bättre tider?
Eller vad?

Om man bara lever väl så blir livet liksom lite fattigt.

Jag behöver inte vara bäst på allt. Jag behöver inte sträva efter bättre. Snyggare, smalare, roligare, billigare, sen. För det är nu det händer. Nu.

Ingen kommer någonsin tacka mig för att jag la ner tid, för att jag ansträngde mig så till det yttersta för att bli bättre. Det kan inte vara så Gud tänkte det. Nej, han gjorde oss perfekta, precis som vi är.
Varför kan jag inte bara fatta det?

Kan ni göra mig en tjänst, och er själva för den delen också. Säg till varandra att ni är bra som ni är. Vackra som ni är. Säg det till er själva, till andra och till mig också.

Du är bra.

Söndag

Idag var jag på spinning (börjar känna mig lite ensidig nu med slappa armar. ska jobba på det) och upplevde VÄRSTA instruktören ever.

Varenda gång det blev jobbigt, då går han AV cykeln. Och som om det inte vore nog - han sänker volymen, bäst man sitter där och trampar för livet till en dålig svensk dansbandscountryhillbillysång. Och så står han där och skrikberättar om varför just den låten är så bra. Gamla minnen lyckas han också klämma in. Och lite reklam för Sweden Rock.

Men dagen började bra iaf. Jag och Ankanpankan testade brunchen på Hallands. Mycket god! Och mätt så jag höll på att stupa var jag. Nybakat (om än degigt) bröd, pastasallad, tacopaj, vegetarisk paj, sconesliknande pizzabullar, pannkakor och äppelpaj för 40 kronor. Eeh, ja. Tänkte testa oss igenom nationernas brunchutbud och hitta den bästa. Ända till sent var jag mätt och hade antagligen klarat mig hela dan om det inte var för att det bjöds på himla fin fika nu på kvällen. Två gånger till och med. My goodness.

Kvällens mättnadskänsla slutar på jätte. Men det är gött kött.

Puzz

lördag 22 januari 2011

Superkortajeansshortsen

Förresten så råkade jag öppna en byrålåda med shorts i och råkade känna lite på dom superkortajeansshortsen. Dom låg där så fint och väntade på att bäras tillsammans med ett flätat brunt skärp och en blommig tröja.
Håll ut, tänkte jag.
Snart är det juni och då ska du och jag ut på äventyr igen!

Floda

Det här med att komma från Floda.
Här i Skåne brukar jag säga att jag är från Göteborg om nån frågar. Ofta nån känner till Floda liksom.

"Men du kommer ju inte från Göteborg, du kommer ju från Floda, det är ju del av den du är."

Så sa en kille här på korridoren härom veckan.

Det är konstigt det där med att komma ifrån. Jag kan åka vartsomhelst. Skåne, Chicago, Indien. Men Flodaflicka är jag och förblir jag. På gott och ont. Jag kommer aldrig besväras av att pendla lika mycket som andra, för jag har varit med om det värsta. Det kan vi tacka Flodaarvet för. Jag vet hur det är att kunna gå barfota till en vän och hälsa på. Hur det är att ringa runt till en hel klass i lågstadiet en sommarlovsdag för att dra ihop ett brännbollslag. Hur det är att vara tvungen att passa 03:17-tåget för annars kommer jag inte hem. Sånt vet jag och det kan vi tacka Floda för.