Sommar. En sån där ljum sommarkväll. Huden luktar sol och håret är stelt av saltvatten. En varm vind och en kjol som fladdrar kring brunbrända ben.
Det gör ont att gå med bara fötter på grusvägar. Men det gör inget, jag vill hålla sandalerna i handen ändå. För det ska kännas att det är sommar. Annars är det inte på riktigt. Och jag vill att det ska vara på riktigt.
Det ska kännas, annars är det inte på riktigt. Det är därför jag inte bara kan äta en av saker. För då smakar det inget. Eller göra nåt bara lite, för då märks det inte. Eller tycka om bara lite, för då räknas det inte. Och jag vill att det ska räknas, alla det jag tycker om. Därför väljer jag att tycka om med hela mitt hjärta.
Sommar, solvarma grusvägar, brunbränd hud. Det är sånt som räknas. Det är sånt som är på riktigt. Det är sånt jag tycker om. Av hela mitt hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar